Translate

måndag 7 mars 2016

Vasaloppet!

Förmodligen det värsta jag gjort.
Strax innan Hökberg var jag tillochmed redo att bryta.
Men känslan nu. Oj.

Dagen började med att jag glömde mina stavar. Hade varit lite stursk och tyckte vi kunde ta en taxi till starten lite senare. Vi hade i princip noll marginal. Efter sju minuters taxifärd insåg jag att mina stavar stod kvar vid huset. Kanon.


Detta gjorde att vi klev in i fållan med tio minuter till start. Vilket i sin tur gjorde att våra chip inte fungerade förrän vi passerat Smågan. Så om ni råkade följa mig och Zimny via appen var ni förmodligen säkra på att vi försovit oss då det stod "ej startat" i 1.20 efter start.

Förutsättningarna var inte de bästa. Tung snö och inga spår. Började med att fälla en 75-årig man med staven. Det var inte kanon.
Sen blev jag dålig i magen av alla carb-drycker jag fick under loppet. Inte heller super.
Motvind från Sälen till Mora. Och folk som plogade i nerförsbackarna.
Dessutom. De idioter som sagt att Vasaloppet är flackt - det är ju BARA uppförsbackar!
Hade inget fäste. Stakade 90km.

De första 4,7 milen till Evertsberg funkade. Tufft till Oxberg. Sen var det total ångest. Fick plocka fram mentala coachen Runes ord för att försöka vända på saker och ting när jag strax innan Hökberg stannat upp och kroppen inte längre ville jobba.
Det var spännande att se vilka faser man går igenom när man anstränger sig under nio timmar. Ena stunden tror man att man är på väg att svimma. Några kilometer senare är man hur pigg som helst.

Måste tacka alla som var där och hejade under loppet. Det hjälpte så mycket! Framförallt sista tre milen. Även alla medtävlande som kom med glada tillrop när de körde om mig.

Slutspurten var bland det vackraste jag varit med om. Folk överallt som vrålade. Den lilla energi jag hade kvar räckte för att plocka några placeringar och jag fick dessutom trycka fram höger fot över mållinjen för att slå killen i spåret bredvid.



Nu har jag gjort Vasaloppet.
Är så galet stolt.
Sluttid 9h 8min.

Tack till alla som hjälpt mig i den här satsningen:
Team Tynell
Lugnets vasaloppscenter
Salomon
Team Sportia
X-kross
Skigo
Pierre Robert
Garmin
Umara
Swebar

Nu släcker jag bloggen för ett tag framöver. Vätternrundan nästa. Så fort jag börjar cykla kommer jag börja skriva.

Tack för att ni följt med den här månaden!

/Måns (vasaloppsexpert)



lördag 5 mars 2016

I fäders spår för framtida segrar - 9 timmar kvar.


Om åtta timmar står jag där. Förlamad av kyla, med skräck i ögonen och en sömndepriverad kropp.
Om nio timmar går startskottet och all den möda jag lagt ner ska prövas. Var det värt det?
Fem veckor utan en droppe alkohol, ett sunt leverne med rätt kost, träning så ofta jag förmått och ett driv att ta mig an en sport som jag aldrig tidigare testat på eller ens intresserat mig för.
Till viss del handlar detta om att jag vill infria löftet jag gav inför melodifestivalfinalen. Jag ska göra en klassiker för det har jag lovat.
Men mest av allt handlar detta om en egen resa. Jag vill bevisa för mig själv att jag kan om jag bara bestämmer mig för det.
Visst, jag drömmer om en tid under nio timmar. Men huvudsaken är att jag tar mig igenom och att jag, när jag passerar mållinjen, känner att jag gjort allt jag kunnat.
För några år sedan hade jag skrattat om någon frågade om jag skulle göra Vasaloppet. Imorrn ska det bli verklighet.

Och det ska bli så fruktansvärt kul.

Tack för allt stöd jag fått här. Betyder allt.

Vi hörs imorrn kväll. Då skriver jag från Mora. Förhoppningsvis blir det ett glatt inlägg.

/Måns

PS. Jag hann inte riktigt få till ett Vasa-skägg. Tar det nästa år.




Blåbärsbullar - en dag kvar.

Det är inte det lättaste att komma på vad jag ska skriva under vilodagarna. Livet kretsar just nu kring kolhydrater. Och kompression. Och kolhydrater.
Sov i mitt kompressionsställ från 2XU. Fick klaustrofobi. Men vägrade ta av det då jag hört att maratonlöpare sover i sina för att musklerna ska återhämta sig snabbare.
They better.



Det här med kolhydratsladdning trodde jag skulle vara kul. Det är det inte. För varje palsternacks-klyfta jag sätter i mig känner jag hur lite av min kondition och styrka försvinner. Ikväll frossade jag i Ferraribilar och fick dåligt samvete. Menmen, det är ju över snart.
På söndag morgon ska mina kolhydratsdepåer vara överfulla.

Körde till Sälen ikväll. Häpnade över hur fenomenalt lång tid det tar att köra mellan Mora och Berga By. Samt över hur långt det är mellan kontrollerna. Samt över hur långa uppförsbackarna är.
Körde förbi vasaloppsstarten. Det pirrade i hela kroppen. Detta ska bli så förbannat kul! Har nog aldrig satsat så mycket på en tävling i hela mitt liv (Eurovision undantaget).



Lämnade också in skidorna för proffsvallning hos Tynell activity. Är så tacksam för all hjälp jag får och har fått av Team Tynell. Framförallt är jag glad att jag äntligen har en trailer. Det ska man tydligen ha om man kör Vasaloppet.



Så. Nu ska jag ta hand om min stortå. Min kropp krackelerar. Måste bero på kolhydraterna.

/Månsbodarna





fredag 4 mars 2016

Näs-klor - 2 dagar kvar.

Okej jag måste erkänna. Jag och Zimny stod länge i butiken och sneglade på kalsong-speedos men kom till slut till slutsatsen att boxerformade var bäst. Nån måtta får det vara.

De åkte på i morse. Kände mig fortfarande naken när jag klev in i simhallen. Men det är viktigt att vara strömlinjeformad har jag hört. Genomgång av crawl-teknik och sen hopp i vattnet. Simningen är väl den av klassikerns fyra grenar som jag har känt mig tryggast i och det verkade som att även Joakim i tränarstaben var nöjd. Det fanns självklart detaljer som kunde förbättras.

Avslutade dagens pass med en längd fjärilsim. Hade bett Jocke om några pointers på hur tekniken kunde förbättras. Efter att jag demonstrerat min självlärda fjäril bara skakade han på huvudet och log.
Jag antar att det innebär att den är fulländad. Trots att det tog 25 sekunder (och en hel dags andhämtning) att ta sig 25 meter.

Käkade lunch med Sanna Kallur igen. Denna gång satt hon bakom mig och jag råkade nämna hennes namn högt tre gånger utan att veta att hon var där.

Detta skulle egentligen vara den första av tre vilodagar men Zimny insisterade på lite balansträning i backe. Som den erfarna längdskidåkare jag är tog jag genast på mig coach-hatten och instruerade pedagogiskt i tre minuter innan jag frös och åkte hem.

Kolhydratsladdningen tog fart ikväll på restaurang Blackstone. Inleddes med pizza till förrätt och avslutades med sorbet. Drack cola zero för att dämpa ångesten.

En parentes - jag var uppe och kollade backhoppningstornen idag. Vad är det för sinnessjuka människor som ägnar sig åt den sporten?? Inte nog med att tornets backe näst intill är lodrät i 100 meter, de tar dessutom ett SKUTT när de lämnar den. Hoppas innerligt att de inte får för sig att lägga till 150m backhoppning i klassikern i år.


En sport för de vansinniga
Mitt startnummer om ni vill följa live under loppet.
Lugnets skidstadion
/Måns Boklöw

torsdag 3 mars 2016

Speedos och Vaselin - 3 dagar kvar.

"Hej, jag behöver Speedos och Vaselin" är förmodligen inte den vanligaste hälsningsfrasen personalen i Faluns sportbutik möter. Men nån gång ska vara den första. Och nöden har ingen lag.

Dagen inleddes i Sveriges enda Velodrom. Ymnig handsvett redan under resan dit. Har sett bancykling på tv några gånger och det ser ju livsförjävlafarligt ut.
Hampus (vår Falun-guide) hade insisterat på att detta bara skulle bli ett teoripass men jag hade mina absurt tajta cykelkläder med för säkerhets skull. Och mycket riktigt - efter en kort teorigenomgång i ett konferensrum med utsikt över den södra kortsidans 50-gradiga lutning, var det dags för oss att hoppa på cyklarna.
Det fanns en hel drös med grejer som en logiskt tänkande människa genast skulle vägra.

  • Skorna sitter fast i pedalerna - livsfarligt
  • Inga bromsar - du måste trampa hela tiden, annars flyger du av.
  • Har du inte tillräcklig fart i kurvorna faller du och din kropp kommer aldrig vara sig lik.
  • Ryggformen i cykling är direkt icke-ergonomisk och förmodligen enormt skadlig.
Men vi vägrade inte.
Efter några varv på säkerhetsgolvet, den yta som inte lutar (vilket jag tyckte var obehagligt nog), började vi klättra uppåt i velodromen. Först till den yta som av något anledning heter "cote d'azur" (lutar endast 16 grader). Sist kurvan.
Varenda cell i min kropp skrek med 20 meter kvar. Det var en vägg. Jag skulle cykla på en vägg. Samtidigt som fem pers står och gormar "cykla snabbare, håll tryck på pedalerna". Idioter.
Helt plötsligt var jag mitt inne i kurvan, lutade 50 grader, hade fem meter till golvet.
Och ville aldrig göra något annat.
Så nu är jag hooked på velodrom och cykling också.
Känns bra inför Vätternrundan.

Efter lunch blev det ytterligare en dryg mil längd i Sörskog. Utan stavar idag med. Tog en lite mer kuperad slinga vilket gjorde det hela betydligt svårare. Men nog bra att starta i vasan och inte ha kört med stavar på länge, kommer ju nästan kännas som fusk när mina skigo-stickor åker fram.

Sist men inte minst tog vi slut på varenda liten kalori av energi som fanns kvar i kroppen genom att spela tennis i två timmar. Inga problem med armbågen och det ser ljust ut inför söndag.

Så till speedos och vaselin.
Imorrn kör vi första simpasset inför Vansbrosimmet
med coach Joakim Berggren. I speedos och enormt snabba simglasögon.
Och vaselin - Johan Wester messade idag och påminde om att jag borde smörja in varenda kroppsdel i vaselin under vasaloppet.

Vilken dag!
Lugnet - världens bästa lekplats!

/S. Ljungskog

video


tisdag 1 mars 2016

Paradiset - 4 dagar kvar.

Asså Sörskog. Vilket ställe. Lugnt, bra snö och så fenomenalt vackert.

Ville verkligen inte gå upp i morse. Satt och muttrade hela bilresan. Gnällde över armbåge, kyla och Trump. När det dessutom var längre dit än jag trott var bitterheten total.
Men så svängde vi in på parkeringen, solen började skina och jag likaså.

Hade tänkt gå en promenad och spara armbågen. Men det var så fint att skidorna åkte fram ändå. Inga stavar dock. Tänkte åka några hundra meter. Blev en mil. Grym balansträning.

Efteråt var det dags för hjärnan att få sitt hos mentala coachen Rune. Visste inte riktigt vad jag och Zimny skulle förvänta oss men Rune visste vad han gjorde. Vi pratade om hur vi skulle lägga upp loppet, etapp-tänk, smärt-hantering, lyckliga minnen som vi skulle förknippa varje etappmål med etc.
Så nu förknippas varje vasalopps-kontroll med känslan efter eller under ett specifikt gig. Målgången är exempelvis en stagedive i Badgastein 2013.

Sen kom Bengt förbi. Massör till yrket. Full koll. Satte senor och muskler på plats. Äntligen fick min armbåge ett namn. Det var varken en golf-eller tennisarmbåge. Det var ett inflammerat muskelfäste. Vilket är positivt. Fick dock inte spela tennis ikväll. Vilket är negativt.

Provade även min kondomdräkt idag. Kunde knappt andas. Rikard hävdar att det ska vara så. Orimligt.
Bild kommer i dagarna.

Pistagenötter nu.

/Korven


video

Falukorv - 5 dagar kvar

Trodde faktiskt träningsvärken efter femmilen skulle vara värre. Stel är jag ju men den känslan är jag rätt van vid nu efter ca 20 mil på två veckor.
Det stora problemet idag är att den förbannade tennisarmbågen är tillbaka. Som inte är en tennisarmbåge. För den brukar kännas på framsidan. Denna känns på baksidan. Så inte nog med att jag har en armbåge med funktionsnedsättning, den har dessutom inget namn.

Körde till Falun och Lugnets Vasaloppscenter i morse. Jag och Zimny ska spendera veckan här i väntan på domsöndagen. Tillsammans med coach Rikard och Daniel Tynell förstås.
Sämre kan man ha det.

Världens snabbaste brillor från x-kross

Vi tog ett lätt pass idag. Eller det var tanken. Första passet på mina Salomon S-lab (utan skins) och med stavar i rätt längd. Har alltså aldrig kört utan skins tidigare och skillnaden var ENORM. Kände mig som en blandning mellan Bambi och Leif GW i uppförsbackarna.
Men glidet. ÅH vilket glid! Jag fick betalt för varje stavtag och det gick så lätt så lätt. Kände med ens att jag borde tillhöra täten i vasan. Förutsatt att täten håller sig kring nio timmar. Och att armbågen håller. I övrigt kan inget stoppa mig. Förutom fästet möjligtvis. Antar att man vänjer sig.

Insåg också att jag lyckats skaffa mig en sk. längd-bränna. Ser ut som när Travolta byter ansikte i Face/Off. Supersnyggt.

Travolta? Cage? Zelmerlöw?

Avrundade dagen med att få pisk av Zimny i tennis. Kunde åtminstone skylla på armbågs-strumpan jag köpt. Hade (nästan) inte full rörlighet. Imorrn mår armbågen säkert kanon igen.

Godnatt!

/Kikki